14 år

En väldigt nära vän till mig fyller år idag, närmare sagt 14 år.
 
Vi har inte haft det alltid perfekt, vi har bråkat , vi har varit sura på varandra, vi har känt nä nu orkar jag inte nåmer. Men ändå på nåt sätt så hamnar vi alltid tillbaka till varanda. Vi är inte två personer som kommer och går, utan när vi väl är där finns vi verkligen där, vi finns för varandra.
 
Jag vet att jag kan lite på henne och jag hoppas på att hon vet att hon kan lite på mig. Jag är verkligen ingen person som springer och tjallar, många berättar hemligheter till mig och dem håller jag kvar inom mig, säger inte ett ord, därför känner ofta folk att de kan lita på mig. Den här tjejen hoppas jag speciellt på att hon vet att hon kan lite på mig. Vi har haft motgångar men samtidigt har vi ju haft framgångar. Den som har den perfekta vänskapen med någon, aldrig bråkat eller varit sura på varandra kan väl ta och kommentera det här, om det nu finns någon så skulle det inte vara många i alla fall.
 
Hur länge har jag känt denna tjej då? Jo ca 3 år tror jag. Det började med att hon började i min ridgrupp och då gick jag i sexan. Vi hade aldrig möts eller pratas så det var ju lite sån stämning. Jag kommer än idag ihåg den första mening hon sa till mig, "hur gick det?". Såklart svarade jag på frågan och ställde tillbaka. Det kanske var där allting började fast vi inte tänkte på det? På tisdagar, det var då jag träffade henne, vi red och pratade inte så hemskt mycket med varandra. Men nu var det ju så att när jag gått ut sexan skulle jag ju byta skola till Högalid och det visade sig att hon gick där. Vi fick önska tre stycken vi ville hamna i samma klass med och hon hade önskat mig. Och det är nog där precis alting började, början på en otrolig vänskap.
 
Jag började alltså i hennes klass och första dagarna var det ju ganska spänt mellan hela klassen så vi pratade inte heller farligt mycket. Men sen efter ett tag när alla börjat lära känna varandra så började jag och hon även prata mer och mer med varandra. VI umgicks allt mer ofta och det visade sig att vi hade samma intressen utöver stallet då.
 
Och jag kommer ihåg speciellt när hon frågade om jag ville följa med henne på en tävling  i Luleå, hur grymt glad jag blev fast jag kanske inte sa det till henne. Jag blev super glad, jag skulle få följa och hjälpa till med hennes ponny på en tävling. Nu hade vi börjat komma varanda ännu närmre. Helgen där i Luleå var sjukt roligt och jag kommer ihåg minsta lilla detalj , som när jag och hon satt vid poolen och hela hockey laget kom in, när jag sprang och hämtade hennes spö och halkade, när vi gick banan. Jag kommer igåh exakt allt.
 
Nu blev vi mer allt starkare och starkare vänner och jag följde med på nån till tävling vilket jag också tyckte var sjukt roligt. Att bara sitta där i bilen tyckte jag var roligt, att bara sitta och prata med varandra. Vid den här tiden berättade vi allt åt varandra precis alltl! Men sen var det som att någonting hände, vi blev hemlighetsfulla mot varandra, döljde saker för varandra, det kändes helt enkelt inte rätt. Vi bråkade några gånger men det tog inte länge innan det där "förlåt"- et kom. Vi klarade inte att vara ovänner mer än en dag.
 
Sakta men säkert började vi om, vi började berätta saker för varandra, började lite på varandra igen, lyssna på varandra. Vi la undan mobilerna och var med varandra, vi blev helt enkelt nära igen. Vi kanske inte är lika nära som vi var förut, vi arbetar än på det, men vi är alldeles strax där, på toppen igen och jag ser fram emot åren som kommer komma. Jag finns om du vill prata, om du vill lyssna, om du vill berätta, om du vill skratta. Ibland beöhver man mot- och framgångar för att komma varandra ännu närmre. Och du är trots allt en av mina närmaste vänner och ingen/inget kan ändra det. Du är en av dem som betyder allt för mig.
 
Som en syster i nöd, en vän i förtroende, som MOA för alla andra. För mig betyder du sjukt mycket ,hoppas du vet det. Allr det där vi upplevt tillsammans vill jag uppleva igen. Jag vill göra samma saker, jag vill bli ännu närmre. Genom vått och torrt. ALWAYS AND FOREVER.
 
Grattis Moa 14 år.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0